Helvetes dygn

Igår em ringde jag min man, han barn och hundar, befann sig på landet utanför Eskilstuna hos goda vänner. Jag undrade bara om dom var på väg hem? Nej säger maken, hundarna har varit försvunna i 2,5 timme men King kom precis tillbaka. Vi har ringt polisen och varit ute och letat och ska ut igen. Ok, sa jag och satt på jobbet, långt långt därifrån. "King var är Pompe" frågade husse men King markerade bara där grävlingarna bor. Många tankar snurrar i ens huvud och den ena är värre än den andra. Vågar inte ringa ngn för tårarna bara rinner...

Viltvårdare for genom mitt huvud men dom hade semester och den ena berättade att hundar i 99,ngt % fall kommer hem igen och har dom gått ner i ett gryt så är dom så heta så dom hör inte när ni ropar. Det kan ta tid innan dom ger upp. Dagen innan hade Pompe dragit iväg i skogen och kommit tillbaka lerig och dykt upp i närheten av grytet.
Gick inte att sitta på jobbet, går inte att koncentrera sig, så jag gick strax efter fyra (kommer nog inte imorgon, det är ok sa chefen) tog tunnelbanan hem, bytte om och bokade en tågbiljett och åkte iväg. När jag var framme efter 8 så var det bara ut och leta och ropa, men ingen hund, kanske ngt som svarade långt borta men nää, var nog något annat. Vi tog en tur i bilen och pratade med några som inte blivit pratade med tidigare på dagen, men hunden han var borta. Vi kände oss alla helt otröstliga, stackars barnen också.

King var trött och glad och precis som vanligt, borde han inte sakna Pompe eller visste han ngt som vi inte visste? (Pompe hade sprungit iväg och King hängde på, borde dom inte hålla ihop eller kom dom ifrån varandra eller hade det hänt Pompe ngt allvarligt) Vad vet King?
Borde inte Pompe komma tillbaka eller är han skadad? Mörkret kom och vi var ute och ropade men inga svar. Orolig sömn med öron på helspänn, vakande till och tyckte att ngt krafsade på dörren och King skällde till men nej inget där. Våra vänner tyckte att dom hörde hundskall långt långt borta i nattens tystnad.

Vaknade vid 5 och åkte runt i bilen tittade i diken och letade över fält och åker men inget. Det snurrar i huvudet av tankar om och men, bara vi hittar honom, död eller levande så vi slipper ovissheten, vi vill veta vad som hänt honom.
Sen satte jag på sele och lina på King och frågade var är Pompe, men det enda han markerade var grävlingsboet i åkerns kant, men där hördes precis som dagen innan inte ett knäpp. Vi gick tillbaka upp emot huset och vidare in i skogen och ropade och ropade, inget hördes. Så småning om kom vi ut på små vägar och ropade över åker och äng. Det fanns många rådjur som duckade när man ropade. Pompe jagar gärna med skall, men maken hade inte hört ngt igår. Vi gick förbi nga hus och King skällde på en katt, sen blev det tyst och jag tror att hela nejden hörde och visste att vi letade efter Pompe med rop och visslingar. När vi kom tillbaka satt vi på trappen och hopplösheten sög tag i en. Vi pratar inte om P sa sonen och var ledsen jag vill inte tänka på allt hemska säger han. Dottern pladdrade och pladdrade medans maken och jag mest satt och var ledsna.
Nää kom så går vi ner tll grytet säger maken till dottern och dom går iväg. Vi vill inte ge upp hoppet - var är Pompe och vad har hänt?

Det svänger in en bil och jag undrar vad vill dom och dom kliver ut och undar om det är vi som letar efter en hund, hur vet ni det undrar jag och sen ur bakluckan kommer Pompe!!! Vi fattar inte riktigt mest svamlar omkring - gå och hämta pappa ber jag sonen som inte heller riktigt fattar. Tårarna som hela tiden kommit och gått kommer igen - Älskade Pompe!!!!

-Jag satt och åt frukost ock plötsligt bara stod han bredvid mig säger mannen som jag tror heter Mats. Han har ätit en macka.Mats har ringt polisen och dom vet inte ngt om en saknad hund och ringt veterinären också för vad gör man när man hittar en hund? Tatuering i örat men hur lätt är den att se? Inte så mycket. Och hur mycket vågar man hantera en hittad hund?
Men grannen visste att vi saknade en hund, kvinnan som maken och jag pratade med igår kväll, så dom åkte över med Pompen. Lyckan känner inga gränser och tårarna! King vill bita och dra med Pompen är trött så trött. Får vila i husses famn, vi tar bort ett stort gäng fästingar och konstaterar att han verkar må bra, men trött och lite hungrig. Ledbruten och riktgt ont i kroppen, Pompe får gå in och lägger sig i sängen och sover.

Det kan ha varit Pompe som vi hört jaga på natten och det kan vara så att han hörde mig på morgonen när vi gick runt och ropade genom skog och sen på vägen. Huset där han dök upp låg efter den vägen.
Vi samlade ihop oss åkte och handlade champagne till Hundupphittarna och sen åkte vi hem till stan.

Båda hundarna fick bada och Pompe har ont ovanpå tassarna och lite avskavt päls på ena frambenet. Rosa ovanpå nosen och genomtrött. King är också lite om ovanpå ena framtassen men annars pigg.
Pompe är nedbäddad i sängen och jag har hållt om honom länge så att han kom ordentligt till ro. Han har skakat och varit lite orolig kanske för att han har ont och är utmattad?
King var borta i drygt 2 timmar och Pompe nästan i 24 timmar. Ensam i skogen, bland grävling, vildsvin och rådjur och alla andra. I mörkret. Han verkar må bra och nu får han vila.

Jag ( & hela familjen) är så glad och tacksam för att han kom hem igen. Jag ringde polisen och dom sa att dom inte hade ngt heltäckande djurregister med bra beskrivningar av djuren. Det kanske inte kan vara så svårt att ordna registrering med bilder så att rätt hund kan få hjälp att hitta hem?
Nu kokar jag köttfärs med en gnutta ris så ska grabbarna få äta så att dom får ny energi efter denna resa...en riktig mardröm.

Inatt så ska vi alla sova gott, hoppas jag!!!!!! Puss Pompe!!! Tack snälla för hjälpen!