Idag följde jag med till dotterns ridning, i vanliga fall skjutsar maken dottern, men nu var det hög tid att jag följde med tyckte hon. Så sagt och gjort, hämtade barnen i skolan och åkte till ridskolan. Dottern skulle få rida på den hästen som slängde av henne i början på året, men "det är ok, jag har ridit henne efteråt och hon är en snäll häst" berättar dottern. Säger hon det så, tänkte jag...
Väl inne i manegen och lektionen började. Efter ett tag så var det dags att börja trava igen, dom red på halva manegen och hästen har ner ena konen med bakbenen och skakar av sig dottern, som ramlade nästan rakt ner där hon satt och hästen hoppade långt bort åt sidan. Upp på fötterna och upp på hästen igen, tur att dottern är tuffare än vad jag är... Usch så läskigt det är att se sitt barn ramla av och Tack för att det gick bra! Dottern konstaterade att hon skulle berätta för klassen imorgon och verkar lugn och inte ett dugg skärrad. Som många säger att man måste bli av slängd 100 gånger innan man blir en bra ryttare, dottern sa glatt " nu är det bara 98 ggr kvar..."
Nu när dottern förklarar för sin bror så låter det: " Det är inte hästens fel, konen välte och skrapade bakbenet och sen fick hon solen i ögonen, så blev hästen rädd, hoppade till och jag ramlade och så fick jag beröm för att jag släppte allt. Sen förklarade ridläraren att om man blir av slängd så ska man stanna där man är för hästen vet var man är. Jag landade nästan på fötterna."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar